Då man inte riktigt räckte till och då det inte riktigt blev som man önskat. Har precis förlorat det som betydde mest för mej. MIn första kärlek. Tänker hela tiden på allt jag kommer missa, allt jaga inte kommer få se.. hur han växer upp. KOmmer ta lång tid innan jag ger bort mitt hjärta så igen. Broken heart, broken smile, broken hope and a broken mind. Känner att jag bara vill umgås med min familj. Åka på utflykter lånt långt bort och vill absolut inte tänka på killar endast på familejn och vännerna. Kommer ta lång tid, men vad ska man göra när han har bestämt sig? Det tröstar mej när jag tänker på att jag inte gjort något fel. Bara det att jag inte riktigt räckte till till att vara hans drömtjej. Jag kommer sakna allt och det kommer bli svårt att toppa honom för han var perfekt på alla sätt och vis för mej. Min drömprins, En jag fast kille. Har nog inte haft så roligt med någon som jag haft med honom. Han var så mycket mer än bara en pojkvän. Han blev min bästavän. Visst jag har tjejkompisar, men jag kan inte ligga i deras famn och somna på kvällarna eller bli nerstoppad på samma sätt. Tror inte någon kommer kunna på mej att skratta på det sättet på länge. Det är inte ofta jag gråter över saken men kan inte lpta bli när jag förlorat min ängel och ser knappt vad jag skriver för allt är så suddigt för ögonen just nu. jag vill inte heller någon ska tycka synd om mej för detta är livets gång och tiden löser allt. Tack för allt, detta 1 och ett halva året kommer jag minnas i resten av mitt liv. Önska bara jag njöt mer av tiden med dej